Mycket kultur blir det.

Jazzklubben hade säsongspremiär i torsdagskväll, jag och min gamla körkompis satt i kassan. Vi kom underfund med att vi dragit en nitlott till vårens kassajobb, första och sista kvällen och där vi konstaterade att det kommer att bli de bästa spelningarna. Ganska stor publik kom och lyssnade på Johan Norberg på gitarr och kantele samt Jonas Knutsson på saxofoner. Som tur var kom de flesta tidigt så vi kunde smyga innanför dörrarna och lyssna till deras spel. Riktig bra musik, soft och mjuk hela tiden, folk satt tyst och bara lyssnade ingen pratade. Det är ett bra betyg till musiken när ingen pratar på utan att bry sig om musiken. Riktig höjdarkväll. Jag knallade hemåt i natten med ett stort leende på läpparna och sång inombords, tar lite tid att varva ner så det blev lååång sovmorgon. Satte på skivan som jag köpte av dom och fortsatte och lyssnade.
Slöardag blev det.
I dag var jag och mina två yngsta systrar på Klinte och såg sista föreställningen av nyårsrevyn Rasrisk. Tog lite tid för publiken att komma i stämning tyckte jag men det blev bara bättre och bättre. Ju längre tiden gick, mer fart blev det och mot slutet var det riktigt roliga och träffsäkra nummer. Skrattmusklerna fick sitt så det blev kanske några år till på nacken, ett gott skratt förlänger ju livet heter det ju.