En hel del hundägare som var ute och rastade sina kompisar, däremot såg jag inte mycket av att det var en massa mc-åkare nere. Verkade som dom ännu låg och sov efter gårdagens vedermödor. Det var dock några, som jag av klädseln förstod att dom var nere för GGN, i Botan som fick se att ännu blommar det därnere. En ros som ännu har många knoppar färdiga att slå ut om det milda vädret fortsätter.
När jag sen fortsatte upp förbi Stora torget så vardet tämligen folktomt och alla vattenlekar avstängda. Smittens backe upp utan att möta mer än en cyklist och upp på Öster där jag aldrig tror jag har sett det så folktomt nångång. En sån här helg brukar det ju vimla av hungriga enduroåkare men jag var kanske för tidig trots att domkyrkans klockor ringde för att tala om att klockan var tio när jag passerade torget.
åren springer iväg. Eller kanske som Allan Nilsson, revyförfattare på ön, fick till det "Teiden star still, det är mänsku som gar"
När jag sen är nästan hemma ringer syrran på min mobil, hon har besökt vår broder ute på södra ön några dar och när jag på hennes fråga talar om att jag är ute och går, så säger hon "i det här regnet" visserligen är Gotland lite avlångt och det har börjat mulna till, men ändå.
Några timmar senare regnar det även här och det stora Novembermörkret lägger sig över oss.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar