Nu blommar grannens tulpanträd.

Vi fick nya grannar när dottern och svärsonen övertog sin mor och svärmors hus.Han var mycket trädgårdsintresserad och börajde plantera en massa blommor, buskar och träd. Deras lilla trädgård var en fröjd att se och efterhand som det blev fullt så utökade han odlingarna till den lilla åkerkilen bakom uthuset där det bara växte kirskål och pepparrot. Där bakom planterade han även ett litet tulpanträd. Åren gick och det lilla trädet växte upp, men det tar ju tid innan det utvecklar sina första blommor. Grannen blev gammal, han och hans fru orkade inte med hus och trädgård utan sålde. En familj med andra intressen flyttade in och den lilla åkerkilen fick växa igen med allt möjligt o omöjligt ogräs och slingerväxter, bland annat humle som slingrade sig upp i tulpanträdet. För några år sen blev huset sålt igen till sommarhus, och dom började rensa upp i trädgården. Min bror som även han har ett brinnande intresse för allt som växer biträdde med råd vad som skulle tas bort och vad som kunde stå kvar. Ett stort träd av någon salixart ville nya frun ha bort pga det skuggade. Broderen lyckades rädda det när han sa att det kunde vara bra som åskledare och att dom, och han, skulle slippa att blixten slog i huset eller brorsans lagård.
När dom sen skulle rusta upp uthuset ville dom ta bort all växtlighet runtikring för att komma åt, men då ryckte broderen in igen och sa att de skulle spara det lilla undanträngda tulpanträdet, rensa bort alla slinger-växter och släppa fram lite ljus. Följden blev att för två år sen blommade trädet för första gången.
Trädet har nu blivit 5-6 meter högt och när broderen och jag var och tittade på det i går så hade det börjat blomma igen.

Hoppas vår gamle granne kan njuta av sitt tulpanträd, där det nu står i blom bakom det upprustade gamla uthuset, där han sitter på sin molntapp. Däremot så tror jag inte han skulle tyckt om att trädgården börjar invaderas av den mycket svårutrotade kirskålen. Hans svärmor sa att enda sättet att utrota den var att äta upp den, men det blir en otrolig massa sallader och soppor, så för en ensam gammal tant blir det svårt. 

Kan inte låta bli att lägga in en bild på broderens stolthet som han har växande ute mot vägen. Troligen kom den dit med alla jordmassor som blev när dom flyttade ut landsvägen från huset för c:a tjugofem år sen.

Vit Kattost

Visserligen något överblommad men ändå rätt ståtlig,