Plöstligt händer det...

Från att för drygt en vecka sen  våren verkade ha kommit av sig totalt, kallt och blåsigt och allmänt skitväder, så small det bara till. Dagstemperaturen gick upp mellan tjugo och lite över tjugofem grader.
Solen har vräkt ner över oss och kvällarna har varit riktigt sköna, sommarljumma och ingen blåst.
Växtligheten satte fart och allting står snart i blom, nu gäller det bara att hänga med.

 En solvända som står och lapar sol i bergskravlet...

 smultron som redan blommar strax bredvid....

och syrener som om bara nån dag står i full blom.

En massa fåglar som rasar in över ön är det också, och bland dem så kommer det en hel del rariteter som

troligen flugit fel av en eller annan anledning. Fick reda på sent i onsdagskväll att en Svarthuvad sparv hade setts på Vivesholm strax norr om Klinte under sen onsdagseftermiddag. Naturligtvis måste den beskådas

om möjligt, så det blev en färd ut dit och jag och fyra skådare till gick där cirka en timme utan att hitta på den lille gynnaren. Den hade väl dragit vidare eller blivit mat åt nån rovfågel kan tänkas.

Fick lite kompensation i dag när en Mindre flugsnappare satt och sjöng i Furulundskogen. Jag cyklade förbi och kunde konstatera att det var en snarlik stämma, fortsatte min cykelrunda och kom hem så småningom. In och kolla på datorn hur den skulle låta och efter lite mat, bort i skogen igen, jodå, mycket riktigt så var det en sådan som hördes men inte ville visa sig i all sly. På väg därifrån cyklade jag förbi kolonilotterna på gamla A7-fältet och när jag kom in bland en massa buskar fick jag höra en annan stämma. Där satt en Lundsångare och sjöng ett antal strofer mitt på varma eftermiddagen. Blir att gå ner där i kväll när det börjar skymma och se om den lille sångaren kan överrösta Näktergalarna där.