Juli

Juli
Nicktistlar

onsdag 31 januari 2018

Och så kommer det en skvätt, igen !

  Kallt och ruggigt i dag och inte har man förstånd och klä på sig verkar det som. PRO Visby gjorde studie-besök på Veteranbilmuséet i Vibble i dag. Jag hörde rykten i söndags, att det blir nog kallt. Tog på mig stora jackan och kängor men saknade långkalsingarna. Det är ju inte bara bilar han har därute, han började inne i entréhuset. Där fanns det hur mycket prylar som helst och han är ju fantastisk att kunna berätta om sina prylar och hur han har kommit över dom. Så gott som varje pryl har sin egen historia. Vi stod därinne i en halvtimme nånting och sen var det ut i cykel och motorcykelladan.

  En sida av ladan var fylld av cyklar, bl. a. en som han påstod var världens äldsta cykel.  Höghjulingar började det  med och sen framåt i historien till slut var det en Itera plastcykel. Motsatta sidan var fylld av motorcyklar bl. a. en gammal Indian som han fått tag i i Havdhem vid Sten-Pelle. Han hade verkstad därute när jag växte upp, hade en klasskompis som första vardagen efter vi gick ut skolan började jobba där.

  En gammal 98-kubikare stod där också, den väckte minnen när jag var ensam hemma en gång. Tretton , fjorton år gammal passade jag på att provköra storebrors gubbjagare. Körde ute i en betesvall, men eftersom den saknade kedjeskydd och jag hade vida byxor på mig så kunde det bara sluta på ett sätt. Byxbenet sönderslitet och insidan av mitt ben blev skinnflått. Ont gjorde det och det tyckte nog min mor att det räckte som en läxa, hon plåstrade om mig när hon kom hem , men inget skäll. Och jag tror min storebror aldrig sa nåt heller.

  Till slut ute där bilarna stod, utanför under tak stod c:a tjugofem gamla traktorer altt från tändkulemotor till något modernare. Inne bland bilarna så hade den gode Janne utläggningar m hur han hade hittat och kommit över bilar. En hade han hittat i en hage där stått i fyrtio år och korna hade ätit på sitsen. Han hade äntligen kommit över den nu tjugohundraelva och skulle förvara vraket någonstans under sommarn. Fick låna ett dubbelgarage, men bara över sommaren, efter några dagar kom ägaren till garaget och frågade. Gör det nåt om jag försöker rusta upp bilen, så gemensamt hade de nu fått den hur fin som helst. En glänsande grå Rolls Royce stod där också, de hade dragit av den skyddande presseningen på. Det var en av de tio exemplar av den modellen som såldes i Sverige under sjuttiotalet.

  Verkligen en upplevelse som jag varmt kan rekommendera. Men se till att antingen ha gått om kläder på er eller helst gör besöket på sommaren. Och, se till att ni får ägaren Janne Janthe med som guide, det är halva nöjet när han berättar. Hur mycket han lägger till vet jag inte, men uppriktigt så tror jag att det är inte så mycket.

  Sen var det ju körövning i kväll, när jag cyklade ner var det lite duggregn. Men, när vi skull cykla hemåt i motvinden var det inte näpet. Och som sagt man har ju inte förstånd att klä på sig regnkläderna. Nu får jag hoppas att jeansen, jackan, keps och vantar är torra i morgon bitti när jag ska cykla bort till bridgelokalen.

2 kommentarer:

  1. Kul att läsa Anders! Vi har ett besök inbokat där i maj och då är vi utlovade guidning.
    Kram, Ingrid

    SvaraRadera
    Svar
    1. Va roligt, då är det förhoppningsvis varmare så ni
      kan gå i kring lite mer utan att huttra.
      Ha ett bra veckoslut. Kram, Anders

      Radera