Städning och efterstädning.

När jag kom ner på överenskommen tid i morse möttes jag av ett färdigdiskat och nästan färdigstädat samlingsrum. Två av mina trappbos hade gått ner tidigare och fixat och donat. En av de andra kom precis efter mig och när hon fick se att det var klart så gick hon upp igen för att ta igen sig lite till.
Jag hade bara att sätta mig ner och bli serverad förmiddagskaffe. Lösningen av Melodikrysset gick ganska bra, vi hade lite strul med om det skulle vara lodrätt eller vågrätt på en av frågorna. Så småningom löste det sig och vi fick ordning på det hela.
När vi sen skulle gå upp och vi hade fördelat vem som skulle gå ut med soporna i regnet, vem som skulle ta med grejerna hem, vem som skulle ta med skålen med de kvarblivna jordnötterna upp till en av våra grannar så var det dags att gå. Jag hade fått till uppdrag att ta jordnötterna och satt dom på backen med  den frusna äppelmosen jag fått. Bar sig inte bättre än att den gled av och rakt ner i cementgolvet och porslinskärvor och jordnötter spred sig över golvet. Bara att ta fram sopskyffel och dammsugare igen, jag och en av mina grannar fick fixa det. Den andra hon stod i trappan med bena i kors och skrattade och till slut var hon tvungen att rusa hem innan hon gjorde på sig av skratt. Så småningom kunde vi också lämna det välstädade rummet och med skratt gå hem var och en till sitt.

På eftermiddagen så åkte jag och mina två äldre systrar till Rone för att se och höra Suder Revyn. En bra och kul revy med duktigt folk på scenen som kunde roa utan att använda sig av skämt under bältet. De kompades av fyra skickliga musiker så det var verkligen en höjdarföreställning tyckte jag. Det var första gången för mig och storasyrran, däremot hade den andra syrran sett den tidigare många gånger genom åren. Hon tyckte att det var den bästa revyn som hon hade varit på och vi kunde ju bara hålla med. Snabba roliga skämt som ändå gav våra styrande i regionen många kängor, men ändå med glimten i ögat. Tur att jag hade en ledig dag och kunde åka med.

Hemvägen gick den västra vägen in med solsken så gott som hela vägen, och vi såg de mörka regnmolnen in över ön med fin regnbåge. Komna till Tofta tjocknade det till med hela vägen fylld av ekipage som lämnade skjutfältet efter ett troligen mycket lerigt GGN. Vi kom lyckligt hem till slut och jag fick lämna av mina systrar efter en händelserik dag. Nu känns det som det är dags att vila upp sig ordentligt.