Blandade känslor.

Loppis i tre dagar i vårt gamla barndomshem gav lite blandade känslor. Massor av gamla välkända prylar hittade nya ägare men inte så mycket vemod som jag hade trott, skönt att bli av med det snarare. Mycket slit var det alla tre dagarna, från tidig morgon till sen kväll. Jag och syrran bodde kvar därute, men teven gick första dagen så det var bara fixa med det som behövdes innan vi stöp i säng. Fredagskvällen gick jag och drog ur spik och tavelkrokar ur väggarna, skruvade ner sänglampor och annat. Andra kvällen satte jag mig på gräsklipparen och det tar ju ett tag att klippa alla gräsytor.

Dagarna var det fullt upp med att pungslå med besökarna, mest fredag och söndag. Lördagen var lite mellandag. Roligt var också att det kom så många bekanta, såna man växte upp med och som fanns därute när man ännu var kvar. Eftersom det var/är sommar så var det även många fastlandsboende som kom förbi och skulle ha nåt minne från Kraft´ns. Kul att få slänga käft med dom igen för några korta stunder.
Söndagen var det nersatt pris och en hel del av det som jag hade trott aldrig skulle bli sålt försvann. Blir kanske inte så många vändor till återvinningen eller Kupan. Sängar och bokhyllor var inte nån strykande åtgång på så de ska ju bort på något sätt.
Gräsklipparen och Caddyn ska ju vara kvar till "the bitter end" men det var en del som frågade så dom ska inte vara något problem. Likadant med den nya industridammsugaren som vi köpte med tanke på slutstädning av ekonomibyggnader fanns det folk som ryckte i men som jag sa att de får vänta ett tag till.
Och dagen för överlämnande av nycklar närmar sig, nu är det inte frågan om månader utan veckor och dagar.

Till slut så velade jag färdigt och bestämde mig att jag har nog plats med den gamla byrån, trots att den ska ända upp för tre trappor. Får ta hjälp av de där som inte är flyttkarlar, men enligt egen utsaga är starka.