En omtumlande vecka.

Varit full fart hela veckan, tisdagen var det möte med ett antal nya medlemmar i PRO. Kaffe och smörgåstårta, vi presenterar oss i styrelsen och de nya får tala om vem de är. Samt även vilka förväntningar de har på oss som förening.
Eftermiddagen var jag uppe på kolonin  och fixade lite, sista potatisen grävdes upp. Brysselkålen skattades och lite annat fix.
Onsdag var jag med på inköpsrunda med dotera till den stundande helgen. Varsin kundvagn på Ica Maxi fylldes. Ställde av allt i garaget tills vidare. Kvällen full fart med Öronfröjd.
Torsdagen spelades sista omgången i Hösttouren, vi var på När och för en gångs skull var det inget vidare väder. I sammanlagt tio minuter hade vi regnstänk på oss, vinden tilltog mer och mer och till slut var vi nästan tvungna att även hålla upp puttarna. Vi har alltså haft en otrolig tur med våra åtta rundor i höst. Enda gången vi spelade i blåst och duggregn.
På kvällen var det som vanligt övning med Rummelraj, kaffe, prat och lite sång.
Fredagen var det transportdag, ett antal kubikmeter vin, sprit, champagne, mat och andra tillbehör skulle förflyttas till lokalen nere på Odd Fellow. Jag och de båda sönerna bar ut och bar in. Mycket skulle fixas till den stora dagen efter, bord skulle dukas, mat skulle lagas, bord skulle flyttas om igen, ja en hel del var det.
Lördag började jag med att sjunga upp mig med två och en halv timme med Carmina Burana.
Sen smet jag från det och gick hem för att snofsa upp mig. Klockan tre i domkyrkan var det dags och jag hade för en gångs skull en riktig bra åskådarplats. Efter klockringningen kom det blivande paret Kraft-Nilsson upp för altargången och togs emot av en präst som verkligen talade personligt till brudparet. Skönsång av brudgummens dotter och även av Janne B var det. Inte ett öga torrt som de säger, fast ståndaktig som jag är kunde jag inte klämma fram nån tår. En fantastisk bröllopsmiddag följde därefter, där fattades inget och alla fick vad de ville ha. Många spirituella tal och många fyndiga sånger framfördes av än den ena än den andra. 
Bland annat ett tal där känslokalla jag inte kunde hålla tillbaka tårarna, skönt, jag kanske inte är så hård som jag vill ge skenet av. Riktig rolig fest där vi alla nästan åttio personer bjöd på oss själva och trots att det var så gott som fri tillgång till allt ingen spårade ur. Jag och de två sönerna blev kvar bland de sista, vi hade lovat att låsa. Nu var toastmastern kvar så han sa att ni kan ta en taxi, jag fixar det här. Vilket bidrog att jag kunde lägga huvudet på kudden strax före tresnåret.
I dag söndag var det brunch för dryga sextio kvarvarande gäster, laxpudding med lämplig dryck till. Jag förstod att någon skulle köra hem en del, och en del bilar skulle hem, en del skulle skjutsas till båten. Jag drack vatten körde fullastade bilar hem, sorkarna till båten och till slut brudparet hem, då blev det en stor whisky. Och förrän jag kom i väg därifrån så kom sju gamla kompisar till brudgummen, det var bara att sitta kvar. Utkörningspizza och vin blev det, länge sen jag skrattat så mycket en kväll. Så kan det bli när gamla ungdomskamrater kommer ner för att fira bröllop, och när alla gamla dråpliga händelser ska ventileras. Men nu är det dags för mig att ta igen all förlorad sömn. Tack brudparet för en otrolig helg !